Välkommen till Adobe GoLive 5

Järnframställning, Materialanaly s, Tråddragning Resultat; 2004, 2005 , 2006, 2007

Försök, Järnframställning i blästerugn 2005

Försök

Datum

13 okt

12 okt

22 sept

9juli

9 juli

8 juli

18 juni

20 maj

19 maj

Ugnstyp

schaktugn

gropugn

schaktugn

gropugn

Malm (kg)

F 10

A 12

A 14

F 10

F=10

A=12

A=15

A=14

Bränsle

ret.kol.gran

gran ved

ret.kol gran

barrved

Tillsats (kg)

1.3 Fe slagg

1,2 Fe slagg

0,5 aska

0,8 slagg

0,4 aska

0,2, aska

Malm/kol förhållande

1:1,7

1 : 1,7

1 : 1,66

1 : 1,57

1 . 1,6

1 : 1,7

1:1,7

1:1,8

1: 1,7

1: 1,4

1: 1,46

1:1,57

Blåsningstid (tim. min.)

2t. 45min.

2t. 55 min.

3t. 45min.

3t. 3min.

3t. 25min.

2t. 35 min

3t. 15 min

2 t. 50 min

3t. 45 min

2t. 30min.

2t. 55min.

2t. 45 min.

3t. 15 min.

2t. 50min.

3t. 23 min.

Luppvikt (kg)

1,8

3,3

3,9

3,5

vägdes ej

2,4

2,2

vägdes ej

3,5

vägdes ej

Prim. smidesvikt (kg)

1,1

2,1

1,9

2,1

0,7

1,125

1,25

1,4

2,2

0,65

1,2

1,35

Ihopsmitt ämne (mm)

mättes ej

40x50x160

38x52x150

40x55x130

40x50x135

några små bitar

25x30x130

29x34x170

32x38x145

23x37x220

28x45x145

22x36x340

23x26x140

26x26x225

26x23x120

23x28x175

Utbyte (lupp-ämne)

60%

63%

70%

48%

60%

35%

41 %

52 %

64%

62%

40%

45%

Smidbarhet

god

god+

medel-

medel -

medel +

god

medel -

god

medel

Kommentarer till försöken:

1	-drftstörningar med igenslaggning, relativt mycket sirapsliknande slagg kunde tappas. -mjuk lupp
2	-lite sirapsliknande slagg kunde tappas. - mjuk lupp
3	-drftstörningar med igenslaggning, -relativt mycket sirapsliknande slagg kunde tappas.-luppen mycket porös
4	-problemfri körning, -luppen mycket fast och kunde smidas med full kraft på fällstenen
1-4	försöken genomfördes av kursen Forntida smide och metallhantverk Bäckedals Folkhögskola
5-6	-lupparna mycket torra och spretiga och smiddes försiktigt på fällstenen -ingen tappslagg -försöken geonfördes tillsammans med studeter från KTH i Borlänge
7-8	- genomfördes av kursen"malm i myren . . .- ingen flytslagg - torra luppar- i övrigt bra försök
9-10	- genomfördes av kursen"malm i myren . . .- 0.8 kg mycket lättflytande tappslagg vid resp. blåsning
12-15	-försöken genomfördes av MNT-eleverna från Bäckedal,- problemfria körningar, fina och fasta luppar, -lupp nr.3 innehåll delvis stålartat material, -mycket bra smidbarhet överlag

Myrmalm:

A.(Galberget), en brun finkornig malm med hög fosfor- och svavelhalt bra slaggbildande egenskaper. Innehåller ca 50% järn Densitet 0,65 kg/dm3(rostad)

B.(Sörtjärn), en brun-röd finkornig malm, svår att ta upp på grund av det tunna malmlagret (mycket organiskt material följer med).Samma slaggbildande egenskaper som A men med något större järnhalt Densitet 0,7 kg/dm3 (rostad)

C. (Klaxåsen), brun grovkornig (från kokmalet kaffe till sockerbits storlek ) och ganska ”förorenad” med kvartsstenar, måste rensas innan den processas. Kornen är hårda med vassa kanter. Malmen är torr, ger mycket ”trög” och lite slagg. Den innehåller 61% järn. Densitet 1,2 kg/dm (rostad).

D.(Brattva),röd-brun, svart relativt grovkornig (lösa korn som är lätta att krossa). Liknar C så till vida att den är torr , ger ”trög” och lite slagg. Innehåller 49% järn. Densitet 0,95 kg/dm3 (rostad).

E. (Sörtjärn), gul-röd. Mycket finkornig och en aning torr. Densitet 0,8 kg/ dm3

F. (Holmsjön), röd med låga fosfor och svavelhalter Innehåller 65% järn. Densitet 0.7/dm3

Ex: i tabellen står förljande under rubriken Malm (kg), A=4,C=6. Det betyder att vid försöket har, 4 kg av malmen från Galberget blandats med 6 kg av malmen från Klaxåsen. Totalt har 10 kg malm processats.

Malm/ kol, förhållande under reduktionsfas

När all ved omvandlats till kol beräknas beräknas dess vikt Antal liter kol beräknas och multiplicerats med 0,12 , (1 liter barrkol väger 0,12 kg) Den totala kolvikten ställs i relation till vikten av den malm som tillförs vid försöket.

Blåsningstid
Med blåsningstid avses;,tiden från att ved/kol börjar att läggas i ugnen till dess att den färdiga luppen lyfts upp och slås ihop på fällstenen.

Smidbarhet
Luppen smids ihop så kompakt som möjligt och sträckts därefter ut till ett ämne (stång)

Svår: ihopsmidningen innebär stora vedermödor. Luppen fallersönder i bitar, vilka sedan i bästa kan vällas ihop. Det färdiga ämnet har många sprickor och ytsläpp

Medel: luppen går att smida ihop utan alltför stora besvär. Det färdiga ämnet har små kantsprickor samt någon enstaka större spricka eller ytsläpp.

God: lätt att smida ihop. Det färdiga ämnet har inga synliga sprickor eller ytsläpp